Riksföreningen Sverigekontakt presenterar ...

Ett minne från Greifswald

Universitetet i Greifswald var från 1648 till 1815 ett svenskt lärosäte. Eftersom det var grundat 1456 gjorde Greifswald anspråk på att vara Sveriges äldsta universitet, 21 år äldre än Uppsala. Huvudbyggnaden från 1700-talet inrymmer en vacker aula, där professor em. Erik Lönnroth från Göteborg promoverades till hedersdoktor i juli 1999. Här är en bild från den högtidliga ceremonien med Rector Magnificus i praktfull ämbetsdräkt.
Från den efterföljande middagen kan vi på bilden ovan se Erik Lönnroth i livligt samspråk med Sveriges ambassadör i Tyskland, Mats Hellström.

Professor emeritus Erik Lönnroth i Göteborg promoverades den 9 juli 1999 till hedersdoktor vid universitetet i Greifswald. I sin promotionsföreläsning om de historiska banden mellan Pommern och Sverige, nämnde han en minnesbok från 1803 , som använts av en student vid Greifswalds universitet. Erik Lönnroth hade stött på boken då han i slutet av 1930-talet varit verksam som intendent vid dåvarande Utlandssvenskarnas Museum. Han erinrade sig att Thomas Thorild i boken infört ett citat av Boileau: "Rien n´est beau, que le Vrai".

Boken förvaras numera i Riksföreningen Sverigekontakts arkiv och eftersom Erik Lönnroth har aktualiserat dess existens kan det vara intressant att ta den i närmare betraktande.

Stambok

En minnesbok av det slag som det här är frågan om går under beteckningen stambok.

En stambok var ursprungligen gesällernas arbetsbok, där olika mästare skrev in den besökande gesällens arbetsuppgifter och skicklighet. Enligt Nationalencyklopedien (1995) kan det också vara en "minnesbok, resealbum, en bok i vilken vänner, bekanta och inte minst sådana bemärkta personligheter som man träffat under t.ex. en bildningsresa skrev in ett tänkespråk, en vers eller ritade en teckning. Denna typ av stambok florerade från ca 1600 till in på 1800-talet och fick en efterföljare i poesialbum."

Vår bok är 19 x 12 cm liggande format och av dyrbar kvalitet, tunt fint papper och 180 blad prydda med guldsnitt. Boken är bunden i ett brunt läderband med förgyllda bladslingor. Ryggen är mönstrad med guldornament och på dess röda etikett står tryckt "Denkmahl der Freundschaft". På den främre pärmen har initialerna C P stansats i guld, och på samma sätt har den bakre pärmen försetts med årtalet 1803. Dessutom har boken ett skyddsomslag i papper med marmorerat mönster och det verkar att vara original.

Den första fråga som inställer sig är naturligtvis: vem är ägaren till boken med initialerna C P? Ingenting i boken avslöjar ägarens namn. Inte heller i arkivets register finns någon notering som kan ge vägledning om vem som döljer sig bakom initialerna. Vi kan se på dateringarna av de olika minnesorden att ägaren varit i Greifswald den 24 - 27 maj 1803. Han har fått tre bidrag i Stralsund den 29 och 30 maj samt 2 juni samma år. Från den 12 juni finns ett minne från Norrköping och nästa datering är från Stockholm den 12 augusti. Kan det vara en student som lämnat studieorten Greifswald och rest till Sverige med slutstation Stockholm? Bidraget på sidan 109 har skrivits av "Ihrem Lehrer", något som synes bekräfta studentteorin. Helt säkert rör det sig om en man, eftersom kvinnor inte förekom i den akademiska världen förrän mot slutet av 1800-talet.

Register

Sidorna är numrerade för hand i övre ytterhörnen. Den löpande pagineringen upphör på sidan 338 och därefter följer ett register på tretton opaginerade sidor, där bidragen i boken finns ordnade i bokstavsordning efter vännernas efternamn.

Registret upptar 22 bidrag medan minst 30 personer har antecknat sig i boken. Uppenbarligen har registret inte fullbordats. Enligt vilket system vissa namn har utelämnats låter sig inte fastställas. Registret innehåller dock ibland kompletterande upplysningar och bidragsgivarnas befattningar eller bakgrund, t ex "bokhållare i Greifswald" eller "student från Christianstad".

En egendomlighet i registret är att ett namn är bortrivet, det överst antecknade på bokstaven C. Vi vet att denne C har skrivit något på sidan 248, men just denna sida är utskuren ur boken och därmed har också bidraget från "Casselle Herm Artiste" gått förlorat, eftersom denne enligt registret skrivit på samma sida.

Även vid numreringen av sidorna i boken kan en bristande noggrannhet noteras. Två blad har överhoppats i första omgången och sedan har sidan 65 dubblerats med blyerts i stället för med bläck. Beteckningen 87 på en högersida förekommer också på nästa sida, varvid följande högersida blir 88. Jämna nummer kommer därefter att stå på följande högersidor fram till sidan 102. Denna sida förekommer två gånger i följd och så blir från och med 103 högersidorna åter uddatal. Beteckningen 153 är använd 2 gånger och efter 154 är högersidorna åter jämna.

Två stycken hårlockar finns infogade i boken. Den ena är fästad vid sidan 207 och på motstående sida finns ett av de två kvinnliga bidragen "Din Wän Sophie J: Alner". Detta minne är odaterat, men jag vågar gissa att det kan hänga ihop med en annan anteckning. På sidan 91 finns ett minnesord från Martin N:Alner daterat 28 januari 1804; i registret står han upptagen som "Kyrkh: i Harg".

Ytterligare en hårlock, blond och sammanhållen av en liten grön trådända, ligger längst bak i registret, men vi kan inte fastställa var den hör hemma. Låt oss gissa att den hänger samman med det andra kvinnliga bidraget, likaledes odaterat, från Adolphine Rosenbusch, på sidan 200. Ingen av kvinnorna finns medtagna i registret.

Greifswald

Tjugo av bidragen är daterade i Greifswald under dagarna 24 - 27 maj 1803. Under dessa fyra dagar har boken använts flitigt. Två minnen finns inskrivna från första dagen och 6 vardera från de tre följande dagarna. Av dessa 20 är flera lärare vid universitetet.

And. Hultén betecknas i registret som "Prof.Gryphio"; Thomas Thorild känner vi från litteraturhistorien och vi vet att han var lärare och bibliotekarie på universitetet; Louis Frederic de Berlitz har presenterat sig själv som "Lecteur de la langue Francoise"; D Joh. Qvistorp anger sig själv som "Prof:Reg et adm" och står därtill i registret som "Prof.Gryphiae";

J Gottfr. Quistorp beskriver sig som ”Ihrem Lehrer”; Jacob Wallenius skriver sig "Prof.".

Förutom dessa sex, som i stamboken anges som lärare, finns 12 som förmodligen är studiekamrater: Joh. Adolp Nygrén står uppsatt som "Magister" och Joh. Wilh. von Döbeln som "Phil: Cand:"

Tre av undertecknarna saknar varje angivelse: G. von Schmerfeld, Sven Trägård och H. Westphalen. Ytterligare en har beteckningen "Baron och Stud" nämligen C. Ph. Ehrenkrona.

Sex av studentkamraterna har sitt ursprung angivet, oftast i registret, men ibland i själva adressen: A. Björnmark, student från Christianstad; F. Bölkow, student från Rostock; Hackstock, student från Wolgast; Nils Enequist, student från Wisby; J.D.Burman, student från Stockholm; Wilhelm Geintschein, student från Göteborg.

Slutligen finns två undertecknare från Greifswald som inte är studenter:"Biel, Chr. Bokhållare i Greifsw." samt "Möller, Organist i Gr.".

Stralsund

Den 29 maj, den 30 maj och den 2 juni finns vardera en anteckning från Stralsund. Den förste av dessa skriver:

Förgät ej gamla vänner; ibland hvilka i synnerhet önskar blifva ihågkommen. A. Bratt

Gravören I Kjölström har illustrerat några poetiska rader av Gieseke med en romantisk teckning av det lilla hemmet vid skogens rand.

Det sista bidraget från Stralsund kommer från Joh. Theodor Hellstadius, som i registret står antecknad som Mag.Grypr, d v s magister från Greifswald.

Sverige

Redan den 12 juni befinner sig bokens ägare i Norrköping, att döma av hälsningen på sidan 100.

Lycka och välgång önskas städse af en uppriktig vän

Joh. Landberg

Den 12 augusti 1803 har en vers av Boileau skrivits in på franska av G. Elgström (som i registret också antecknats som François) och som kallar sig för vän: "N’oubliez jamais ton ami".

Den sista säkra dateringen är från den 28 jan. 1804 då Martin N: Alner skriver två vänliga rader. I registret förklaras Alner vara kyrkoherde i Harg. Vågar vi gissa att Sophie J: Alner och en hårlock har införts vid samma tillfälle? (sidan 207 och 208).

Odaterat

Två personer har infört odaterade minnesord. På sidan 200 finns en 8-radig dikt på tyska, som har införts av Adolphine Rosenbusch "geboren Lecken". Vi kan alltså konstatera att det rör sig om en gift kvinna, eller möjligen en änka. Det märkliga är att sidan har skurits ut, men har som löst blad ändå fått följa boken.

På sidan 232 återfinns ett citat av Horatius som lämnats av C.F. Ledebour. Han betecknar sig själv som Sueco-Pomeranus och i registret finns dessutom anteckningen "fr. Beuth".

Förmodligen har de båda odaterade bidragen införts under dagarna i Greifswald och Stralsund. Ledebour finns med i registret, men inte fru Rosenbusch.

Slutligen finns på sidan 308 en liten dikt på svenska utan underskrift och utan datum:

I en kretz af ömma wänner

lifvets största sällhet är

Rygt ur deras famn man kenner

Först de plågor lifvet tar

Den sist daterade anteckningen, den 28 jan.1804, av Martin N. Alner (kyrkoherde i Harg mellan 1791 och 1809) kan ge oss en ledtråd i sökandet efter författarens namn. Enligt monogrammet på stambokens framsidan kan förnamnet börja på C och versen lyder:

Hwarje dag blifwe en dag för din dygd och dit namn!

Önskar på Carls dag den 28 jan. 1804.

Martin N: Alner

Innehåll

Vad är det då som skrivs i denna poesibok? Det är tankeord och citat från författare. I två fall har sidorna fått en mera konstnärlig utsmyckning: gravören Kjölström i Stralsund har åstadkommit en svartvit bild och i Greifswald har studentkamraten Björnmark klistrat in en akvarell med romantiskt kustmotiv.

Av trettio kvarvarande bidrag har tolv skrivits på tyska och endast ett av dessa utgörs av ett citat med namngiven poet.

Glückseligkeit

Liegt niemahls weit

Aus unserm engen Kreise.

Wir finden sie

Auf Erden nie

Sind wir nicht gut und weise.

Gieseke

Mögen diese Zeilen Sie erinnern an

Ihren glücklichen Freund

I Kjölström

På svenska har sju bidrag införts och lika många har skrivits på latin. I det sistnämnda fallet rör det sig ofta om citat; Horatius har använts tre gånger och Cicero en gång.

Franska språket har använts tre gånger och engelska en gång. För franskans del utgörs två bidrag av citat från Boileau.

Identifiering

För att närmare identifiera namnen från universitetet i Greifswald kan vi vända oss till Ivar Seths doktorsavhandling (Uppsala 1952). I "Universitetet i Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637 - 1815" finns i en bilaga en förteckning över universitetets lärare samt de studenter från Sverige som varit inskrivna i den officiella matrikeln. I en del fall har Seth också kunnat följa studenternas fortsatta karriärer.

Förutom Thomas Thorild, som var professor i svenska språket och litteraturen, har följande professorer antecknat sig i stamboken:

Andreas Bratt, professor i matematik 1801 - 1811

A.Hultén, professor i astronomi 1792 - 1808

Jacob Wallenius, professor i tyska stilen, estetiken, m.m. 1795 - 1810. (Wallenius kom till Greifswald från Uppsala 1783 och slutade som kyrkoherde i Patzig).

Vidare kan vi se att Sven Trägård kom med studentexamen från Lund 1790, inskrevs i Greifswald 1792 och blev docent där 1797. Han var universitetets lektor i grekiska och latin samt blev tillika lektor i svenska 1805. Han slutade som kyrkoherde i Vellinge.

Bland de svenska studenterna finner vi minnesord antecknade av följande, här förtecknade i den ordning de blivit inskrivna vid universitetet:

Wilhelm Geintschein, inskriven 18/10 1796, magister 1804 och slutligen kyrkoherde i Naverstad;
Abrah. Christoph. de Björnmarck, inskrevs 1801 och han blev slutligen postmästare;
Johann. Daniel Burman från Stockholm inskrevs 1801.

Under läsåret 1802 - 1803 inskrevs bl.a. följande studenter:

Johannes Wilhelm von Döbeln. Göteborg står angivet som ursprungsort och studentexamen avlades i Lund 1800. Han blev till slut professor i medicin i Stockholm.

Nicolaus Enequist, Gothlandus, blev så småningom köpman i Slite.

Carolus Philippus Ehrenkrona tituleras Liber Baron, bördig från Östergötland med studentexamen i Lund 1803. Han blev godsägare.

Johannes Adolphus Nygren tog studenten i Uppsala 1788 och kom uppenbarligen till Greifswald som privatlärare till baron Ehrencrona. Han utnyttjade tiden vid universitetet till att erövra magistergraden och blev så småningom kyrkoherde i Mjölby.

Johannes Theodor Hellstadius från Skara hade sin studentexamen från Uppsala och tog magistergraden i Greifswald 1803 för att sedan hamna som kyrkoherde i Saleby.

C.P.

Under de första åren av 1800-talet utgjorde enligt Seth svenskarna en betydande del av studenterna i Greifswald:

Antal studenter Varav svenskar

1800/01 31 11

1801/02 35 17

1802/03 46 20

1803/04 42 33

Är det möjligt att bland dessa svenska studenter återfinna någon i matrikeln med initialerna C.P.?

Baron Carl Philip Ehrencrona har initialerna i sina båda förnamn, men eftersom han är en av dem som skrivit i stamboken kan han uteslutas som innehavare.

Då återstår två kandidater: Carl Peter Browall från Göteborg, inskriven 16/5 1801, enligt Seth sedermera kyrkoherde i Starrkärr, och Carl Palmstedt från Stockholm, inskriven 5/6 1801.

Genom att konsultera olika herdaminne från Göteborgs stift ( utgivna 1835, 1872 respektive 1948) kan vi få fram följande data om Carl Peter Browall: Han var född i Uddevalla år 1777 och hans far var handlande (butiksinnehavare). Han blev student i Lund 1797 och pedagog i Strömstad 1799; magister i Greifswald 1802 och prästvigd samma år. Han var från 1804 komminister i Lundby församling, Vättle härad, innan han blev kyrkoherde i Starrkärr 1821. Han dog 1841.

Det verkar således som om Carl Peter avslutade sina studier i Greifwald redan 1802 och återvände till Göteborg för att prästvigas. Därmed är det inte troligt att han har varit ägare till stamboken i fråga. Innan vi helt lämnar Browall vill jag påpeka en intressant detalj. Han var gift med Catharina Margareta Smith, syster till Emelie Carlén. I äktenskapet föddes en dotter, "som genom den olycka hon kom genom den trettonde adjunkten…gav anledning till Emelie Flygare-Carléns skarpa omdöme i "En natt vid Bullaresjön"." (C.W.Skarstedt, Göteborgs Stifts Herdaminne. Göteborg 1948.)

Så återstår endast en tänkbar ägare till stamboken. Carl Palmstedt föddes 1785 och var son till den kände arkitekten Erik Palmstedt i Stockholm. Vi kan ur Nordisk Familjebok, band 15 (1931) inhämta bl.a.följande:

"...Studerade1801 - 1803 naturvetenskap vid Greifswalds univ. och vistades från 1816 i Stockholm, där han såsom Berzelius´ lärjunge och medarbetare ägnade sig åt teknisk-vetenskapliga studier. 1828 mottog P. uppdrag att organisera Chalmerska slöjdskola i Göteborg samt var föreståndare för denna skola till 1852, sedan 1830 med professors titel. Själv undervisade han där i kemi och fysik samt kemisk och mekanisk teknologi. P. åtnjöt på sin tid högt anseende såsom teknisk auktoritet med vidsträckta utländska förbindelser. Led. av Vet.-akad.(1838)."

Det slutliga beviset för att ägaren till stamboken är Carl Palmstedt finner vi om vi går till Svenskt Biografiskt Lexikon, där det bl.a. står om hans äktenskap:

"...G 29 dec1807 i Harg, Sth, m Eleonora Catharina Alner, f 2 juli 1785 där, d 2 febr 1829 i Roslagsbro, Sth, dtr till kh o prosten Martin Niclas A o Margaretha Juliana Sylvén...."

Låt oss följa Carl Palmstedt till prästgården i Harg, söder om Östhammar och hans visit där i januari 1804. Genom att studera kyrkobokföringen, i detta fall husförhörsländen från Hargs församling i Stockholms stift kan vi ta reda på en del om familjen Alner vid den aktuella tidpunkten:

Kyrkoherden Magister Mart. N Alner f. 1756

Greta Juliana Sylvén f. 1765

d(ottern) Cath. Elionora f. 1785

d Soph Julian f. 1786

s(onen) Nils Olof f. 1788

d Christ Margareta f. 1791

s Fredr Adolph f. 1795

s Eric Jacob f. 1798

Dessutom fanns i familjen en syster till fru Alner, nämligen Johanna Catharina Sylven, f. 1764, som i senare husförhörslängder står upptagen som "krympling".

I den husförhörslängd som börjar 1808 finns Catharina Eleonora inte med i familjeförteckningen eftersom hon gift sig med Carl Palmstedt i december 1807.

Morstaberg

I Svenskt Biografiskt Lexikon inhämtar vi att Carl Palmstedt efter att ha sysslat med handel i några år köpte Morstaberg säteri (numera Molstaberg) i Södermanland. "Med all kraft inhämtade han de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes för att sköta ett lantbruk. I det för socknen nyinrättade jordbrukssällskapet arbetade P hårt för att införa odling av bl a klöver och rotfrukter. Hans intresse för sjukvården yttrade sig i att han aktivt arbetade för att sprida kunskap om sjukdomsbekämpning genom vaccination."

Vårdinge sockens husförhörslängd har under rubriken Morstaberg antecknat den nya familjen från 1808:

”Grosshandlare Karl Palmstedt f. 9/6 1784 (!)

Cath Eleonora Alner Harg f. 2/7 1785

Dott Carolina Gustava Wård(inge) f. 21/10 1808

Mathilda ibid f. 18/4 1810

Sophia ibid f. 11/6 1812

Här finns också antecknat att samtliga tre barn är vaccinerade (mot smittkoppor). Slutligen finns antecknat på frun att hon 1815 har flyttat till Bro. Den yngsta dottern har fått sitt namn överstruket men jag har inte kunnat finna hennes namn i församlingens dödsbok.

Kyrkoherde Martin Alner har under tiden flyttat till sitt nya pastorat i Roslags Bro. I husförhörslängden här får åren 1812 till 1818 finns Eleonora Catharina antecknad som boende i prästgården. Tillsammans med sina systrar står hon upptagen som dotter till kyrkoherden, men med tillägget: "Gift borta".

I följande husförhörslängd för åren 1819 till 1825 står hon upptagen i prästgårdens hushåll som

"Fru Eleon Cath Palmstedt Gift med Grosshandlare Palmstedt i Sthm

Döttrar Carol Gustafva Wårdinge 1808

Mathilda Wårdinge 1810 "

Detta visar att äktenskapet inte höll, men någon formell skilsmässa synes inte ha ägt rum. Carl Palmstedt tog uppenbarligen separationen från familjen mycket hårt och sålde Morstaberg 1815.

Karriären

Om vi för en stund återvänder till Carl Palmstedts studietid så har Nordisches Institut vid Greifswalds universitet bidragit med en puzzelbit genom att sända oss den studieplan, som han följde under vinterterminen 1802 - 1803 och som visar på såväl flit som mångsidighet:

För Hultén studerades Den rena matematiken

J.Quistorp Naturhistoria

Jacob Wallenius Kritiska föreläsningar över tyska språket

Thorild Allmän litteratur, särskilt svensk

Den mänskliga andens historia

Kritik över de mest kända idéerna

Möller Allmän historia

Tyska rikets historia

Svensk historia

Sven Trägård Livius romerska historia

Xenophons Cyrusskildring

eller Sokrates tänkvärdheter

J.G.Quistorp Teckningsundervisning fyra dagar i veckan kl 11 - 12

L.V.Vogel Undervisning i tyska språket kl 8 - 9

Från svenskt Biografiskt Lexikon kan vi vidare inhämta att hans naturvetenskapliga studier vid universitetet i Greifswald avbröts på grund av faderns död 1803. Efter hemkomsten till Stockholm slog han in på handelsbanan och 1806 startade han en egen grosshandelsfirma.

Efter att ha lämnat lantbruket och Morstaberg 1815 kom Carl Palmstedt att ägna sig åt kemin och den kemiska industrin i drygt tio år. Han blev god vän med Jöns Jacob Berzelius och översatte till tyska bl a dennes lärobok i kemi, dåtidens ledande handbok. 1818 köpte han hälften av Berzelius´ andel i Gripsholms kemiska fabriker. Från 1820 var han anläggningens disponent, till dess fabriken ödelades av en brand 1825. ( Den omfattande brevväxlingen mellan J.J.Berzelius och Carl Palmstedt har utgivits i tre volymer redigerade av Jan Trofast. Stockholm 1979, 1981 och 1983.)

Mellan 1828 och 1852 ledde Carl Palmstedt verksamheten vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg. Han kunde genom hårt arbete, internationella kontakter och stor framsynthet bygga upp en organisation som skulle utveckla Chalmers till ett ledande tekniskt lärosäte.

Vid 67 års ålder lämnade han Göteborg och Chalmers för att återvända till Stockholm. De sista arton åren av sitt liv ägnade han åt en fortsatt omfattande produktion av vetenskapliga artiklar. Han har publicerat mer än 300 artiklar i vitt skilda ämnen och han var också en ivrig föreläsare.

Kommerskollegium tillgodogjorde sig hans stora erfarenheter. Carl Palmstedt deltog bl a i organiserandet av industri och konstutställningen i London 1862 samt 1866 års allmänna industriutställning i Stockholm. Dessutom var han aktiv vid uppbyggnaden av tekniska skolor i Malmö, Eskilstuna och Norrköping.

Genom att i Svenskt Biografiskt Lexikon studera hans lista över publicerade artiklar kan vi sluta oss till att Carl Palmstedt gjorde många resor på kontinenten. Såväl på 1840-talet, 1850-talet som 1860-talet reste han i Tyskland. Kanske har han under någon av dess sina resor kunnat besöka Greifswald?

Frågor

Genom att Erik Lönnroth erinrade sig stambokens existens och nämnde den i sin promotionsföreläsning kom uppmärksamheten att fästas på den. Därmed har den nu fått tillbaka en del av sitt eget minne och kan berätta sin historia också för vår generation.

Försöken att nå fram till vetenskapsmannen och läraren Carl Palmstedt kan krönas med framgång. Vad gäller hans privatliv är rekonstruktionen mycket svårare. Det är inte möjligt att skildra hans äktenskap och förklara varför det havererade. Det är heller inte möjligt att skildra hans studietid i Greifswald eller de upplevelser där, som kom att påverka hans fortsatta liv.

En viktig länk i stambokens historia saknas än så länge. Hur har denna bok hamnat i Riksföreningen Sverigekontakts arkiv?

Det är en av de frågor som vi inte kan svara på. Men, forskning pågår.

Göteborg i september 1999

och januari 2000

Lennart Limberg

Oljemålning på Professor och Directeur Carl Palmstedt, Chalmers Tekniska Högskola.
Foto Jan-Olof Yxell.